Ännu ett mirakel

Efter en dryg veckas väntan och analyserande av stundande förlossningstecken var det äntligen dags i går. Redan i går morse sa jag att nu, idag kommer de. ”Det har du sagt länge nu mamma” fick jag till svar. Men i går var det liksom inget snack om saken. Hulda (tackan) vankade av och ann, bytte ställning, bytte liggplats, försökte äta, började stånga de andra fåren….ja, hon betedde sig precis som vilken kvinna som helst som ska till att föda barn.

IMG_0273

Timmarna gick, temperaturen sjönk och mörkret föll. Var orolig en stund för att vi skulle bli tvungna att sitta upp och vaka. Satt hos henne ett tag när hon hade som mest ont. Det var rent plågsamt att se, ett par minuter mellan värkarna. Hade förberett mig genom att kolla klipp på Youtube. I de klippen såg det ut som om klövarna skulle kunna sticka ut en stund innan själva lammet kom, ingen hinnsäck eller annat slimsk hade heller kommit ut så jag beslutade mig för att gå in och äta middag med de andra, tänkte även att hon säkert ville vara ifred. Efter en liten stund hörde jag att kossorna lät annorlunda så jag tog ändå på mig kläderna och gick ut och visst låg det där ett litet gulligt nyfött lamm. Sprang in och hämtade gubben så att han skulle kunna hjälpa mig att ta in lammet och tackan på BB. Det är ju ingen optimal lösning vi har då själva barnkammaren ligger en bit från hagen och den ligghall som de är vana vid men i år får detta duga.

När vi kom ut igen så hör vi något konstigt som låter och ljudet kommer från helt fel ställe. Som tur är undersöker vi ljudet i mörkret närmare och det visar sig att det kommit ett till lamm som gett sig av ut på en rejäl språngmarsch. Jag hade väl aldrig kunnat tro att ett nyfött lamm, slemmig och dant skulle ge sig av iväg från mamman. Han hade forserat en grind (som jag vänt upp och ner vilket gjorde att han kom i mellan) samt tagit sig genom ytterligare ett fårstängsel och ut i djupsnön. Tor tog rymmarlammet och sprang in med det i värmen samtidigt som jag och Mattias tog det andra lammet och Hulda. Hulda är en rutinerad tacka som fött flera lamm hos sin förra bonde och tur är väl det då hennes nya människor inte riktigt har superrutin. Lammen pep och Hulda slickade för glatta livet. Vi var såklart väldigt oroliga för stackaren som legat i snön så vi hjälpte Hulda att gnugga och torka. Jag åkte för säkerhets skull också över till Vanja och lånade lite sondutrustning, ICE. När jag kom tillbaka möttes jag av en mycket glad syn, båda småkillarna stod upp och åt <3

I morse fick jag på begäran väcka barnen lite tidigare så att de skulle hinna med lite mys innan det var dags att kliva på skolbussen.

Det är helt omöjligt att INTE plocka upp dem när de kommer fram och nosar.

Något säger mig att den här lillkillen som började sitt jordeliv med att forsera en grind och ett stängsel inte kommer bry sig speciellt mycket om några eltrådar i sommar.

1 Trackback / Pingback

  1. frufura.se

Kommentarerna är stängda.