Ett hygge syns men det gör inte en steril älvbotten

Förra veckan deltog jag i en temadag om Ångermanälven och vattenkraftsutbyggnadens konsekvenser på miljön. Det var pressrelease för den tredje rapporten ”Ångermanälvsprojektet – förslag till miljöförbättrande åtgärder i mellersta Ångermanälven och nedre Fjällsjöälven”

På plats var representanter för olika organisationer med intressen kring Ångermanälven och dess närområden. Ska man sammanfatta dagen och rapporten så kan man säga att vattenkraftverken i Ångermanälven har tillåtits att uppföras och drivas helt utan hänsyn till miljön. Det här har visat sig vara lite tokigt. Både växt- och djurliv är i princip obefintligt jämfört med hur det såg ut innan utbyggnaden. MEN med rätt enkla medel kan man göra stora förbättringar.

Inom skogsbruket har vi idag ungefär ettusensju olika miljökrav att följa. För att bara nämna några som handlar om vatten så lämnar vi kantzoner, vi bygger broar över små bäckar, vi bygger slamfällor, vi lägger ner valvbågar och halvtrummor, vi skjutsar virket runt myrhål och våtmarker, allt för att göra så lite åverkan på vattenmiljöerna som möjligt. Detta är självklarheter inom skogsbruket. Det kostar såklart en hel del men både markägare, skogsbolag, industrier och maskinförare förstår att vi måste VISA HÄNSYN. Vi har bara ett jordklot och ska skogsbruket vara hållbart måste både djur och växter bevaras.

SCA visar hur man lämnat en bred kantzoon mot en torrlagd älvfåra
SCA visar hur man lämnat en bred kantzoon mot en torrlagd älvfåra

Idag är vi duktiga på miljöhänsyn inom skogsbruket, självklart kan vi göra ännu mer och reglerna förändras också ständigt till miljöns fördel men vad händer inom vattenkraftsindustrin? Tydligen ingenting om man får tro de lärda. Det finns inga krav på fungerande laxtrappor eller vandringsleder, något som säkert många med mig gått runt och trott. Är det inte dags att vattenkraftsindustrin tar lite lärdom av skogsbruket och börjar visa lite hänsyn?!

Vad spelar det för roll om vi kör kroken runt en hotad svamp om kraftbolaget över en natt i princip kan torrlägga en älvfåra?

Självklart kan vi plantera in odlad fisk i delar av älven men vad händer då fisken inte kan reproducera sig själv och vad händer då de naturliga livsmiljöerna för både växter och insekter sedan länge försvunnit? Vad händer om det liksom skulle uppstå en kris? Konstgjorda miljöer och framavlade raser har ju en tendens att vara känsliga och riskerar i större utsträckning än det naturliga att slås ut. Det här vet man inom skogsbruket och jobbar därför ständigt med att öka skyddet, men varför görs inte liknande åtgärder för vattnet? Kan det vara så enkelt att det beror på att det mesta sker under ytan. Det vi inte ser det bryr vi oss inte om. Ett hygge syns ju men det gör kanske inte en steril älvbotten.

Precis som vi visar hänsyn inom skogsbruket kan vattenkraftsbolagen göra rätt enkla förändringar för att förbättra förutsättningarna för liv kring Ångermanälven. I rapporten som jag länkat till ovan har man tagit fram några förslag till förbättringar som dessutom inte kostar speciellt mycket. Nu höjer ju dessutom kraftbolagen nätavgiften. Kanske kanske tänker man satsa pengarna på miljöåtgärder….