Hur stort hygge går det på ett BB?

Okey, hyggen är kanske inte alltid jättesnygga. I vissa fall kan det bli öppet och fint om man avverkar men för det mesta ser ett nytt hygge mer eller mindre ut som ett ödelagt slagfält. Numera lämnar man visserligen trädgrupper, evighetsträd och hänsynsytor, så dagens hyggen upplevs som mer livfulla än de man avverkade för några år sedan, men ändå. Jag förstår de som gråter över att få sina svampställen, promenadstigar och barndoms lekskogar avverkade. De första åren efter en avverkning ser det rätt trist ut. Jag kan också drabbas av en viss sorg när jag tänker på hur lite pengar som stannar kvar i den kommun där skogen avverkas, men på det stora hela inser jag att ett hygge inte är så förödande som det kan se ut alla gånger.

I Sverige har skogsbruket en lång historia. Vår skogsvårdslag tillkom redan 1903 och har alltså mer än 100 år på nacken. Att vi under så lång tid haft lagar som reglerat skogsbruket och ställt krav på återbeskogning har gjort att vi har mer skog idag än vad vi hade på 50-talet.

Jag läser ofta i olika forum hur illa folk tycker om skogsbruk och hyggen, men sällan hittar jag information om hur många skolor, vårdplatser, poliser, idrottsanläggningar, bibliotek och kulturarrangemang vi skulle behöva klara oss utan om vi inte brukade skogen. Det är information som jag gärna skulle vilja se mer av.

Vill man inte göra hyggen på sin egen mark kan man alltid avverka enligt en hyggesfri metod, men rent generellt tycker jag att gemene man borde visa mer tacksamhet och mindre förakt mot den som aktivt brukar sin skog.

1 Kommentar

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*