• ”Hyggesfritt” som att svära i kyrkan eller?

    Posted on september 14, 2014 by in Hållbar utveckling?, Höns, M.II.O, skogsprodukter

    I veckan har jag och min man (tillika verksamhetschef :)) varit på kurs i hyggesfritt skogsbruk. Jo, ni läste rätt, skogsentreprenörer som frivilligt åker på kurs i något som uppfattas av de flesta inom branschen som ett hot.

    Landskapsarkitekter, köpare, planerare, entreprenörer och markägare var representerade på kursen.

    Landskapsarkitekter, köpare, planerare, entreprenörer och markägare var representerade på kursen.

    Lite förenklat kan man säga att metoden som benämns hyggesfritt/Natur kultur/ kontinuitetsskogsbruk går ut på att man vill ha en flerskiktad skog med en variation vad gäller både ålder och trädsort. Tanken är att man med ganska täta mellanrum ska kunna ta ut sågtimmer från sin skog. Man utgår ifrån en trädgrupp på en markyta i form av en cirkel med en diameter på ca 10 meter (beroende på bonnitet). I den trädgruppen utser man en ”dominant” (ett träd med stor potential att bli en fint timmer vid nästa uttag, om ca 10 år), utifrån den dominanten utser man rekryter som också de ska växa på sig och därefter kan man ta ut resterande träd. Man tittar på trädkronor, trädens ålder och förutsättningar, vilka träd som har potentialen att växa på sig och vilka som skymmer ljuset eller på annat sätt stjäl förutsättningar för rekryterna.

    Här mäter vi ålder på träden

    Här mäter vi ålder på träden

    För den markägare som vill tillämpa den här metoden innebär det att hon med jämna mellanrum kan leverera sågtimmer med högt virkesvärde, slipper markberedning och den mesta planteringen. Någon massaved blir det aldrig tal om eftersom att de träden ger så lite klirr i kassan för markägaren, de träden kan lika gärna stå kvar.

    Betad skog som ev kan ställas om till hyggesfritt

    Betad skog som ev kan ställas om till hyggesfritt

    Det finns såklart många ??? kring den här metoden då relativt lite forskning bedrivits inom området. Jag förstår förstås att  det forskas väldigt lite om detta då den mesta forskningen finansieras av organ med intressen som drar åt ett annat håll. Lite töntigt tycker jag ändå att det är att delar av skogsbranschen liksom strävar emot. Vad är det värsta som kan hända?

    Om man leker med den osannolika tanken att alla privata markägare i Sverige skulle vilja använda sig av den här eller liknande metoder. Det som då skulle kunna tänkas hända vore att massaindustrin skulle få brist på inhemsk råvara, något som knappast är ett bekymmer då man kan importera jättebillig massaved samtidigt som pappersindustrin succesivt kommer minska för varje år som går. Den totala mängden sågtimmer som skulle bli levererbart skulle kanske också minska, i alla fall räknat i antalet stockar men volymen kanske skulle kunna bibehållas någorlunda, och kvalitén borde mest troligt bli bättre. Vad ska vi konkurrera med i det framtida skogssverige, kvalité eller kvantitet (tänker på vad som händer då Ryssen får fart på sina avverkningar)?

    Vad vi sedan skulle kunna vinna med att ha fler flerskiktade skogar vet vi inte. Vad man kan anta är att dessa skogar skulle bli väldigt mycket mer motståndskraftiga mot angrepp från både mikroorganismer, insekter, storm, extrem nederbörd och kanske även brand. Den kunniga markägaren skulle förmodligen få mer pengar i plånboken och skogsbruket skulle på lång sikt förmodligen bli mer hållbart. Jag som har barn i den nedre skolåldern önskar ju att även de och deras barn ska kunna verka och bo nära skogen. Jag förstår således inte varför den här metoden är så ”hatad” bland branschfolk, vi har ju liksom inget att förlora. Det kommer ju knappast bli så att hela skogssverige skulle ställa om sig inom en 5-års period bara för att några få privata markägare vill testa. DÄRFÖR åkte vi på den här kursen. Vi vill kunna erbjuda den här tjänsten till markägare som vill prova på detta. Jag tycker vi ska bryta av flertalet av de pekpinnar som det viftas runt med från myndighetshåll.

    Vi var lite rädda att det skulle vara lite ”gröna-vågen-varning” över kursen och att vi som försörjer oss på slutavverkningar och gallringar skulle bli lynchade men så var det verkligen inte. Det finns ett stort ekonomitänk inom den här falangen och förespråkarna vill verkligen bruka skogen men på ett hållbart sätt.

    Kursen hölls av Bröderna Uhlås på Labbo gård. Jag blev verkligen tagen med storm av gården i övrigt. Där fanns får, mjölkkor, grisar, höns, katter, en galet duktig vallhud och en helt otroligt trädgård.

    Rätt smarta flyttbara hönshus för den som vill hålla hönsen renrasiga.

    Rätt smarta flyttbara hönshus för den som vill hålla hönsen renrasiga.

    Får som leverarar helt galet gott kött och finfin ull.

    Får som leverarar helt galet gott kött och finfin ull.

    Riktigt fina mjölkproducenter.

    Riktigt fina mjölkproducenter.

    Vi blev helt tagna av den goda maten som visade sig vara lokalproducerad in i minsta detalj. Fårköttet var så sjukt gott.

    Vi blev helt tagna av den goda maten som visade sig vara lokalproducerad in i minsta detalj. Fårköttet var så sjukt gott.

    Vi sa till varandra (Jag och min man) att till sommarn försöker vi få tag på några lamm. Vi hade ingen aning om att de kunde smaka så gott.

    Jag känner mig besegrad i lökens odlingskonst :-P

    Jag känner mig besegrad i lökens odlingskonst 😛

     I den lilla butiken med ullprodukter låg det en liten vän :)

    I den lilla butiken med ullprodukter låg det en liten vän 🙂

    Såhär på valdagen lyfter vi fram valfriheten lite extra. Valfrihet är ett så helt utomordentligt fint ord <3

    Mångfald

    Mångfald

Comments are closed.