Låt Instagram lyfta Svenskt skogsbruk

Det går lite småtrögt just nu för skogsindustrin. Kanske är det sviterna efter senaste årens stormar, kanske är det konkurrensen från låglöneländer eller skogsbruksnationer med gynnsammare klimat som gör sig påmint. Men att sitta och deppa över låga massavedspriser, markägare som inte vill sälja och entreprenörer som knorrar och kräver bättre betalt för sitt jobb är knappast lösningen, men det är kanske inte nödvändigt att ropa ”kris” heller. Intresset för trä och skog växer bokstavligen så att det knakar.

Instagram är det kanske snabbast växande forumet just nu med sina 300 miljoner användare. På instagram sätts och befästs de flesta trenderna. Folk inom skogsbruket brukar ha en tendens att vifta bort social medierna instagram och facebook som något fenomen vilket inte berör dem, något för ungdomar och kanske främst tjejer, alltså inte den målgrupp man själv vill nå. Men har man någon gång den senaste tiden scrollat sig genom ett instagramflöde så vet man att taggarna #eco och #natur är oerhört poppis, och #odla är till exempel 3 gånger vanligare än #läppstift och #skog nästan 8 gånger vanligare än #frisyr. Jag skulle inte heller bli förvånad om Svenska akademin godkänner ”plastbanta” som nytt svenskt ord, och det här är något som passar Svenskt skogsbruk perfekt.

Det enda skogsindustrin behöver göra är att ”hoppa på tåget”, ”rida på vågen” eller ”go with the flow”. Nischer som hyggesfritt och naturturism behöver inte ses som hot utan snarare som möjligheter. På vår globala marknad där brasilianarna gjort entré är det självklart svårt att konkurrera på pris och volym, vi måste hitta andra vägar och se det växande intresset för trä och natur som den välsignelse det faktiskt är.

En välskött gallring eller vilken föryngringsyta som helst lär ha större potential att locka turister än Turkiska badstränder de närmaste åren, och exklusiva träprodukter från Svenskt skogsbruk borde i rimlighetens namn inbringa ett betydligt högre värde än brasiliansk playwood.

Det fina i kråksången är dessutom att många bra produkter redan finns på den svenska marknaden. Thermowood är ett exempel där man i stället för att pressa in kemikalier eller importera tropiska träslag med tvivelaktigt ursprung behandlar vanlig furu med värme och på så sätt får en produkt med egenskaper som kan liknas med tryckimpregnerat. Det gäller bara att marknadsföra den här typen av produkter i de forum där dess köpare rör sig.

Toyota är ett lika litet hot mot Porsche som eukalyptus är mot senvuxen svensk gran. Utmaningen ligger i att förädla, lansera och till sist marknadsföra våra svenska skogsprodukter inom det område där de hör hemma.