Mirakulös återhämtning

Vilken helg det har varit här hemma.

I fredags möttes vi av en i allra högsta grad obehaglig syn då vi kom in till Hulda och smålammen. Ett av lammen (inte rymmaren utan den andre) var jättedålig. Han gav nästan inte ifrån sig några livstecken alls. Vi tog in honom i värmen och började försiktigt ge honom lammnäring med pipett. Till en början kunde han nästan inte lyfta på huvudet och orkade inte öppna ögonen. Han var kall och i väldigt dåligt skick.

Jag förberedde ungarna på att de inte skulle ha några större förhoppningar, men efter några timmar med ett par milliliter var tionde minut började han mot alla odds pigga på sig lite. Till sist var han så fräsch att han försökte ställa sig upp. Vi tog därför in en bur där han fick ligga på en varm vetekudde inbäddad i filtar. Vi klev upp några gånger under natten för att ge honom lite mat och på morgonen bräkte det riktigt hoppingivande i köket.

På lördagen var det dags för årets isstolpupptagning och jag sprang mellan soppkok, isstolpar och lammungen hela förmiddagen.

När jag kom hem efter lunchen berättade lilllammet med bestämdhet att nu var han så pigg att han ville flytta ut till sin mamma och bror på studs.

Vi har fortsatt att ge honom en rejäl hutt lammnäring både morgon och kväll och nu tror jag faktiskt att han kommer klara det. Om det var vår beslutsamhet att göra vårt yttersta, ungarnas böner eller en kombination av detta vet jag inte men återhämtningen är otrolig. Jag var rätt säker på att han inte skulle fixa det i fredags men idag finns det absolut hopp.

Han är klart mindre än sin bror och varför han blev så dålig vet vi inte. Hulda har inte avvisat honom men heller inte vårdat honom lika ömt som hans bror, hon har fri tillgång på både grovfoder, mineraler samt att hon får extra kraftfoder. Vi är en erfarenhet rikare och såhär på måndagskvällen har vi nästan återhämtat oss efter helgen.  Pust….

2 Kommentarer

  1. Hallå Ida! Någon gång har vi haft problem med tackan innan lamning pga selenbrist, kanske lammet har något liknande?!? Ha de/Mia

    • Ja, det är ju vad man ofta misstänker och det kan nog vara så. Har gett henne extra selen men bara de senaste 14 dagarna innan lamning så det skulle kunna vara det. Nu är han tack och lov mycket bättre och skuttar till och med 🙂

1 Trackback / Pingback

  1. Superfertil | frufura.se

Kommentarerna är stängda.