Nya höns till hönsgården

Jag har tidigare laborerat med moderna hönsraser som är framavlade för att exempelvis se ut på ett viss sätt eller värpa ägg med en speciell skalfärg, eller kanske det mest vanliga, att man avlar fram en ras som inte ruvar naturligt och som därmed värper många ägg.

Varför man inte villa att hönorna ska ruva beror på att de under ruvning och  ”småbarnstiden”  inte värper. Ruvlust är alltså inte en önskvärd egenskap vid äggproduktion.

Men problemet med dessa höns är att de lätt drabbas av sjukdomar, är beroende av ljus och värme. Sjukdomar vill man ju såklart inte ha och här i Norrlands inland har vi inte så gott om ljus och värme under vinterhalvåret. Dessutom tror jag att det vore praktiskt om hönan själv tog hand om sina kycklingar istället för att jag ska ha dem inomhus i en låda med värmlampa som dessutom drar en massa ström.

Nu har jag därför bestämt mig för att satsa på härdiga lantraser. Jag har fått tag på avelsägg från Dalsk Pärlhöna, en liten härdig höna som värper små men många ägg, samt ägg från Hedemorahöns. Hedemorahönsen har en speciellt tjock fjäderdräkt som täcker stor del av benen, de är med andra ord väldigt tåliga mot kyla, de värper också hyfsat många ägg av helt okey storlek.

Då jag inte har någon höna än så länge som vill ruva så får jag kläcka fram dem i äggkläckaren. Idag har vi lyst äggen och trots att äggen åkt över större delen av Sverige med posten så var det liv i nästan alla. Nu väntar vi med spänning på resultatet som bör visa sig om ca 2 veckor 🙂

Äggleverans
Avelsägg skickade med post.
Äggkläckningsmaskin
Mekanisk ruvande höna
Februktade ägg
Efter 4 dagar i kläckaren ser vi att det finns liv.