Otrohet

I förra veckan träffades vi ett antal skogsentreprenörer för att hålla regionalt årsmöte inom SMF. Utöver vanliga årsmötesfrågor kom vi såklart in på mycket annat som vi har gemensamt, och vad alla skogsentreprenörer verkar dela är en ganska stark relation med EN kund. Sedan har man också en ganska tight relation med EN maskinleverantör. De här förhållandena är i många fall inte alltid sunda och en del entreprenörer verkar till och med leva i destruktiva förhållanden där den dominanta parten styr och ställer med hjälp av hot. I vissa fall kan entreprenörens partner med hjälp av list ha sett till att man blivit ekonomiskt beroende och en separation är så gott som omöjlig.

Köper man en ny maskin för flera miljoner är man ganska utelämnad oavsett hur välskrivna köpekontrakten ser ut. Maskinleverantörerna har ofta ganska stor makt och kryphålen i avtalen tenderar att anta gigantiska proportioner. Då maskinen väl är såld sätts relationen på prov på allvar. ”I nöd och lust” brukar ju prästen säga och i lust går det mesta smärtfritt men om nöden är framme och något med maskinen krånglar då blir det skarpt läge.

Entreprenörer som kör på uppdrag av bolag som kanske till och med lånat ut pengar eller borgat för lånen på maskinerna sitter såklart rejält i klistret. Där har man mycket små förhandlingsmöjligheter och kan således ”tvingas” till nästan vad som helst. Nu verkar det dock som att de flesta sådana beroende-relationer mellan skogsbolag och entreprenörer succesivt verkar försvinna, men många entreprenörer sitter ändå i en halvknepig sits då man skuldsatt sig i hög grad och är avhängig en jämn långvarig inkomst. Skulle uppdraget plötsligt upphöra står man fortfarande där med kostnaderna. Då är det inte ovanligt att entreprenören går ut ifrån den årliga förhandlingen med sämre villkor jämfört med året innan trots ökade kostnader.

Man kan ju tycka att en god relation där förtroende och en gemensam strävan framåt är vad alla har mest att vinna på, men var är de affärsrelationerna idag?

Resultatet av mötet med skogsentreprenörerna var att vi skulle jobba för fler separationer, relationer med flera parter samtidigt, mer självständighet och utplåna rädslan för att vara otrogna. Då vi försätter oss i en beroendeställning blir vi sårbara, men visst låter det dystert?!

Personligen hoppas jag att handslagets kraft ska öka i betydelse och att långsiktighet och goda relationer ska väga tungt, och att utbredd otrohet inte ska behöva blir nödvändigt inom skogsbranschen. Otrohet innebär ju så mycket extrajobb, och under den tiden då jag pluggade pedagogik så fick jag lära mig att människan mår bättre av få djupa relationer än många ytliga.

Praktexempel på en sund relation
Praktexempel på en sund relation