Palt, en minnesvärd rätt

Paltkalas
Paltkalas

Igår gjorde jag palt till middag. Det är få maträtter som väcker så starka minnen som just palt. Vi brukade bli bortbjudna på palt till min morfars syster då hon levde. Å vad jag älskade dessa paltkalas <3 Det var liksom samma procedur varje gång. Sonja stod i köket med förklädet, det var dukat i matsalen med servisen ”Gröna Anna” från Rörstrand, hennes man Sven hälsade gästerna välkomna och såg till att alla tillbehören var på plats på bordet. Sonja försäkrade oss alltid  om att palten säkert var misslyckad men att vi fick hålla till godo. Palten var alltid utsökt. Farmor drog alltid samma historier där en alltid handlade om några misslyckade pommes frites som misstagits för småskorpor och morfar och Sonja ”bråkade” alltid om vilka årtal olika händelser ägde rum under deras uppväxt.

Nu är hela den här härliga skaran gamlingar borta men kvar är desto fler underbara minnen.

Ibland är man förutseende och som tur var utfrågade jag Sonja om förhållandet mellan kornmjöl och vetemjöl, så jag har därmed möjligheten att föra vidare denna fantastiska mattradition.

Igår var första gången som jag fick fylla palten med fläsk från våra egna grisar. Det var minsann en bra känsla.

Heter det hemägg så är detta hemfläsk
Heter det hemägg så är detta hemfläsk

Tycker ni att köttfibrerna ser lite krispiga ut på bilden så beror det på att fläsket är halvfruset.

Såhär gör jag palt:

Skalar den hemodlade potatisen.

Sätter på ordentligt med vatten i stora grytor som jag saltar ganska mycket.

Maler potatisen på hushållsassistentens kvarn. OBS! River inte utan maler. Jag maler direkt ner i degbunken till assistenten, sedan koppar jag bort kvarnen och sätter dit bunken och degkroken som är avsedd för stora degar.    

Därefter saltar jag den malda potatisen lite, tippar dit lämpligt mycket kornmjöl. Här är det omöjligt att säga hur mycket mjöl, det beror nämligen på hur mycket vätska som finns i potatisen.  Jag brukar försöka hälla bort det mesta av vätskan som blir i den malda potatisen men allt är ju svårt att få bort. Är potatisen väldigt blöt måste man ha i mer mjöl. Jag har alltid mindre kornmjöl än vetemjöl.

Då jag kört runt smeten besående av potatis, kornmjöl och lite salt så fortsätter jag att tillsätta vetemjöl tills det att smeten blir hanterbar. Gör man smeten för fast blir palten stenhård och för lös vill man heller inte ha den.

Då smeten är ”klar” tärnar jag fläsket. Har man rimmat köpefläsk behöver man inte salta men vårt finfina hemfläsk saltar jag bara på ordentligt efter det att jag tärnat det.

Då man är klar med fläsket kan det behövas lite mer mjöl i paltsmeten.

Sedan är det viktigt att ha riktigt blöta händer och vara snabb. Jag tar en handfull smet, slänger i en nypa fläsk och liksom försluter palten. Sedan tar jag en välanvänd träslev som jag blöter i det kokande vattnet på spisen, lägger på palten och sänker ner sleven i det sjudande vattnet.

Jag låter slevhandtaget hänga på grytkanten tills det att jag har gjort nästa palt färdig, då tippar jag av den första palten och lägger dit den nya.

Då alla paltar är i grytan låter jag dem sjuda i nästan en timme.

De självklara tillbehören är sirap, lingonsylt och riktigt smör.

Mamma brukar alltid påminna om hennes kusin som en gång fick ett mindre sammanbrott då det serverades margarin till palten. Han ska ha utbrutit: ”PALT OCH MARGARIN!!! Det är ju så man vill grin” och JA, man kan inte servera margarin över huvud taget och framför allt inte till palt.

På den tiden då vi drev Hotell Wilhelmina brukade jag koka palt till lunchen ibland. Det var den enda maten jag lagade i det köket eftersom att vi hade utomordentligt skickliga kockar men just palt hade de inte fått lära sig koka. Då brukade jag koka på ca 30 kg potatis och använde en gryta på 200  liter. Här hemma har jag skalat ner produktionen lite men det har hänt att jag kokat ute i värmaren.

Palthippa med Siksjönäs intresseförening
Palthippa med Siksjönäs intresseförening

Självklart dukar jag med Gröna Anna då det står palt på menyn, det är lika självklart som att man dricker mjölk till palten. Den här servisen är exakt den vi fick äta på hos Sonja och Sven. Många är de paltar som serverats på dessa tallrikar och i karotterna.

Paltkalas
Paltkalas

Det bästa med palten är att den är nästan lika god dagen efter i uppstekt form. Ofta kokar man rätt mycket palt då man liks är igång, så också igår så snart är det dags att tärna upp resterna från igår 🙂

 

 

 

3 Kommentarer

  1. Åh, jag känner att jag måste göra palt någon dag! Jag har gjort det en gång tidigare, men det mest jag som gillade den. Men eftersom det är jag som lagar maten så får de andra rätta sig efter mig 😀 Haha!

    • Tycker jag du gör rätt i. Att gilla palt ligger liksom i blodet ju 😉 Kidzen måste ju få hem-matkulttur-undervisning 🙂

Kommentarerna är stängda.