Släpp på ambitionerna

Någon som slagit på stort och åkt på fjärran semester med barnen i sommar? Kanske åkt till sol och bad, något lekland, djurpark eller annan påkostad aktivitet. Men det är inte alltid som resan blir precis sådär lyckad som man tänkt sig. Ungarna har kanske gnällt på maten, tjatat om att få ett åk till i en svindyr karusell trots att de redan åkt flera gånger eller bråkat med varandra om vem som ska ha den gröna plastgaffeln. Till följd av gnället och tjatet har de blivit anklagade för att vara otacksamma. Här anstränger man sig och kostar på och så har de mage att gnälla!!

Hur många gånger har man inte yttrat ”När vi var små fick vi minsann nöja oss med…..och vi var alltid tacksamma och glada för det”

Vi har nog gjort allt det här. Ränt på solsemester, disneyland, hyrt husvagn och åkt till Kålmården, köpt cross-motorcykel, kanot, miniskoter, iPads mm mm, men aldrig tycks ungarna bli nöjda. Vi kallar dem bortskämda och otacksamma, men jag tror att vi överarbetar deras aktivitetsutbud alldeles i onödan.

För ett par år sedan var vi som sagt till Paris och Euro Disney, det var verkligen en jätterolig och bra semester men på höstkanten just innan skolan skulle börja frågade jag barnen vad som hade varit bäst under lovet. Jag antog att det skulle komma någon uppgift under första skolveckan om det lov som just passerat, och min fråga till barnen var nog tänkt lite som ett genrep. Jag förväntade mig såklart att få höra om någon åkattraktion i Disneyparken men till min förvåning säger de i kör: ”Det bästa på hela sommaren var när vi gjorde en hässja”.

Den sommaren drog vi nämligen igång ett höhässjarprojekt en solig dag (Mer om hur vi gjorde då kan ni läsa här.). Hur som helst så kostade hässjan inte en svensk krona, inte mer än fikat förstås. Parisresan kostade nog närmare 25 000 kronor om jag inte minns fel. Dessutom tog den en väldans massa tid och energi i anspråk redan från långt innan vi ens kom iväg. Det skulle bokas, tas ledigt, köpas kläder och resväskor samt planeras.

Varför anstränger vi oss då så mycket för att ungarna ska få ett händelserikt sommarlov och en intressant fritid? Personligen tror jag att man kämpar för att de ska få uppleva så mycket som möjligt, vara så glada och lyckliga som det bara går.  Det är nog vad de flesta föräldrar strävar efter. Men då är frågan om vi gör mycket av detta helt i onödan.

Häromkvällen var jag och Elna ensamma hemma. Mattias var som vanligt i skogen och Tor var i fjället med mormor och morfar. Vi bestämde oss för att ha myskväll. Vi tände ljus, gjorde kantarelltoast, kokade te, satte fötterna i fotbad och tittade på Ernst.

Kantarelltoast
Kantarelltoast

Kantarelltoast

te

Havssalt, fotbadFotbad

Myskvällen krävde inte alls speciellt mycket av mig, vare sig då det kom till nedlagd tid eller pengar, men Elna var ändå supernöjd. Vi hade plockat kantarellerna själva tidigare under dagen och vi var båda överens om att just detta gjorde smörgåsarna speciellt goda.

Jag tror att man kan tjäna på att släppa lite på ambitionerna, tjäna pengar men även (kvalitets)tid med ungarna.