Snart klar

Är den inte fantastisk, vår nya lagård!! Den är visserligen långt ifrån färdig. Invändigt saknas det vägg- och takbeklädnad samt inredning men nu känns det som om målet är inom räckhåll. Nästa sommar sitter det en skylt på väggen och en blomsterlåda under fönstret, innanför dörren står en liten mjölktank och plats för ett par kor, vilka snälla och beskedliga står och väntar utanför porten på gaveln varje morgon och kväll. Det gäller att visualisera.

Just den här biten med de väntande, snälla och beskedliga kossorna har jag svårast att känna mig riktigt säker på. I morse möttes jag av den här synen.

Kossor fulla nysådden. Lyckligtvis är både highlandarna och våra kvigor relativt lätta (än så länge) så jag hoppas att de inte trampat ner det späda unga höet allt för mycket.  Ja, livet med djur är inte förutsägbart och trist i alla fall. Kanske därför jag gillar det så mycket.

Såhär ser lagårn ut från andra sidan.

Gårdsbutiken har vi tänkt inrymma i det som vi tidigare kallat för vårt ”uterum”. Tror det kommer bli kanonbra. Mikromejeriet ligger i byggnaden som ni ser skymta bakom huset. Såhär ser det ut invändigt just nu.

Det saknas en del här inne också, både vad gäller inredning och utrustning men vi är på gång.

Jag hoppas verkligen att Länsstyrelsen vill bevilja min ansökan om företagsstöd den här gången. Sökte för lagårn i våras men efter att min ansökan dribblats mellan Jordbruksverket och Länsstyrelsen tillräckligt länge gick tiden ut och vi blev hänvisade till nästa ansökningsperiod. Men jag är inte bitter, vi får bara äta lite mindre fläsk och mer potatis framöver.

Ofta när jag är i kontakt med myndighetspersoner känns det som om jag ska få panik. Jag vill göra saker här och nu, helst igår och de i sin tur kan möjligen tänka sig att hantera ärendet nästa månad, nästa år eller under kommande sekel. Att vänta är inte min grej. Det blir nog inte så många lagrade grynpipig ostar i mitt mejeri. Snarare smör, färskost och möjligen hushållsost.