Svampskogen

I veckan har vi varit i fjälls för att leta lite kantareller.

Var på ett föredrag för en tid sedan och pratade med en tjej som specialiserat sig på mark och vatten och sedan fördjupat sig inom svampar. Hon berättade att hon ätit väldigt mycket svamp innan hon började studera. Allt eftersom studierna framskred åt hon mindre och mindre svamp för att till slut låta alla svampar vara kvar i skogen. Detta förklarade hon med att svampar är jordens lever och njurar, de renar jorden från all skit och innehåller således också mycket skit. Men jag trotsar detta och plockar ändå en mindre mängd svamp om hösten. De är ju så otroligt galet goda.

Jag ock kidzen åkte upp till fjället där vi har några stuggrannar som är några riktiga friluftsnördar.  Helt i vår smak än om de brukar ta det här med friluftlivet till en än högre nivå än vad vi mäktar med. Vi brukar dra iväg på en hel del spännande äventyr tillsammans och nu beger vi oss mot ett svampställe som vi såg ut ifjol.

På väg mot kantarellerna.
På väg mot kantarellerna.

Det var rätt torrt i marken och svampen hade nog mått bra av lite mer väta. Men visst fanns de där. Den där känslan då man hittar den första guldgula knoppen är obetalbar. Sedan blir jag nästan manisk i mitt letande. Dyker man på ett ställe där det växer ett helt gäng känns det som om man vaskat fram guld.

Skogen är full av vindfällen även uppe i fjället. Just den här granen hade jag nästan velat se då den föll. Vilka krafter det måste röra sig om.

Vi hittade även en del blåbär men de var rätt smaklösa. Vi diskuterade om det möjligtvis också kunde bero på torkan. Hjortronen däremot var gigantiska och supergoda. Tor hittade ett par stycken riktigt fina bär som han plocka och kokade lite egen sylt av hemma i stugan.

Jag brukar steka min kantarellet i rikligt och riktigt smör tills det att de släppt nästan all vätska. Sedan fryser jag in svampen OCH vätskan i lagoma portioner. Vi kunde dock inte låta bli att bryna på ett gäng svampar som vi åt på en rostad macka till frukost. Tänk om det ändå fanns en doftfunktion på webben. Önskar att jag kunnat dela med mig av den här aromen <3

Desto mer jag vistas i skogen desto mer övertygad blir jag om att vi måste ge utrymme för ett mer varierat skogsbruk. På vissa ställen lämpar det sig alldelens fantastisk att slutavverka och återbeskoga. Den typen av skogsbruk behöver både Sverige och naturen, men sedan måste vi tillåta och lyfta fram andra alternativ. Nu har vi anmält oss, jag och min man på en utbildning inom Natur Kulturmetoden. Det ska bli riktigt spännande.