Vi är alltså onormala

Många av mina vänner har liksom tidigare år den här årstiden upprörts över lagen om dubbdäck. Sveriges rikes lag säger nämligen att inga bilar få vara utrustade med dubbdäck efter den 15 april. Men det finns en parentes i lagen som säger att om vinterväglag råder kan man göra undantag.

Såhär såg vår väg ut igår, den här vägen kör vi varje dag.

Såhär såg den ut i förrgår

Självklart skulle vi omfattas av den här undantagsregeln idag om vi skulle bli stoppade i en trafikkontroll. Vi och våra förutsättningar betraktas som avvikande från normen, alltså onormala. Detta får vi vackert acceptera men då tycker jag att det borde kunna finnas liknande undantagsregler för oss inom fler områden.

Som med skoterhjälmarna till exempel. Vi använder skotern mer eller mindre varje dag under vinterhalvåret och 99% av tiden är skoterhjälmen enbart ett hinder och snarare en faktor som ökar skadorna i samband med skoterkörningen. Sedan gör vi någon eller några skotertur per säsong som är lite längre, då är syftet med utflykten själva skoterkörningen och då tar vi självklart på hjälmarna. Här existerar inte någon undantagsregel. Konstigt!

Straffskatt på rejäla bilar har jag skrivit om tidigare. Hela grejen med stadsjeepar är helt absurd då det självklart inte behövs något annat än små elbilar i stan men här åker vi på samma skattesmällar som alla andra. Varför kan man inte göra undantag här?

Arbetsgivaravgifterna borde också kunna tillämpas på ett annat sätt. Varenda politiker säger att det är viktigt med en levande landsbygd och var och varannan medborgare säger att de skulle flytta ut på landet om det fanns jobb. Varför kan man då inte införa differentierade arbetsgivaravgifter för att stimulera en ruralisering?

Kan man betrakta norrlänningar och glesbygdsbor som undantag och onormala i en del avseenden så borde man kunna göra det i alla.